Målmedveten dagdrivare på gymnasiet - psykolog på universitetet


Joel Ehnroth 2015-09-29


Det är fullt logiskt att en naturvetenskaplig gymnasielinje bör vara första valet om drömyrket är psykolog eller naturvetare i allmänhet. Med dagens betygsystem och poängkraven på universitetsprogram är fallet dock inte så.  Den som vill nå sitt mål, tvingas göra taktiska val för betygets skull, som inte alltid kanske är de mest logiska.


Alltid handlar det om betyg. Betyg, betyg, betyg. Det nya betygsystemet är ofta i fokus; men då bara för att det är ”orättvist”, ”orimligt” och inte ger eleverna mycket utrymme för misslyckanden. Sanningen är att läraren, förutsatt att denne är åtminstone en aning uppmärksam och intresserad av elevens bästa, sätter betyg baserat på elevens sammantagna prestationer under läsåret. Att allt är kört om man får A i fyra kriterier, men E i den femte på ett prov, stämmer alltså inte. Betygsystemet må vara stressande, så är det. Emellanåt kan det kanske till och med kännas en smula orättvist, visst. Den diskussionen får vi ta en annan gång. Problemet jag vill komma åt stöter du först på efter gymnasietiden, när du söker universitetsutbildning.

Psykologprogrammet är en högt eftertraktad sådan utbildning; det är en utbildning i klass med, om inte över Läkarprogrammet. Den som söker till dessa två program behöver i genomsnitt ett slutbetyg på 22,3 poäng, där 22,5 innebär högsta betyg i alla ämnen och dessutom max meritpoäng. Vill du vara säker på att komma in bör du gardera dig med A i alla ämnen, så börja plugga! Något som kanske kan komma att förvåna är att psykologprogrammet, trots dess höga antagningspoäng, kräver synnerligen låg behörighet. I kontrast till Läkarprogrammet som kräver att den sökande läst två kurser biologi, två kurser kemi, två kurser fysik samt matematik 1, 2, 3 och 4, kräver Psykologprogrammet bara två matematikkurser och en kurs i samhällskunskap. Det är med andra ord stor skillnad på kunskapskraven för de två utbildningarna, men det betyder inte att de som söker till psykologlinjen bör vara mindre bildade eller lämpade för sitt framtida jobb.

Vart vill jag komma med det här, undrar du kanske?  Jo, problem uppstår när det bara är höga poäng som räknas och inte att man har läst ämnen som är relevanta för utbildningen. Vill du exempelvis läsa till pyskolog senare? Känn då ingen press att plugga biologi eller psykologi; läs istället de ämnen som du har lättast för, satsa på att få ett så högt slutbetyg som möjligt.
                     
Tyvärr är dessa inte helt galna råd att ge någon som strävar efter att bli psykolog. Att verkligheten ser så ut innebär att det kanske inte är klokast att välja de mest givande kurserna, utan istället de som lättast ger höga poäng. Välj strategiskt, snarare än funktionellt.

                     
Den som vill nå sina mål i gymnasiet har alltså en del att fundera över. Tyvärr är problemen djupt rotade i det svenska betygsystemet, och att börja gräva bland möjliga lösningar på problematiken känns som en alltför tung uppgift för en liten icke ännu utexaminerad gymnasieelev som jag själv. Min förhoppning är i alla fall att framtidens elever inte ska behöva straffas för att de läser svåra men givande ämnen, så som vissa straffas idag.


Skriv ut



Sök Sökhjälp

Publicerade
Arkiv
Tipsa redaktionen
Mest lästa

Kultursverige


Studentliv


Youth



Pastell



Söda verk



Sport & blandat



The Waves



Run Away



iProject



PR-film 2014



Styleup


Inhouse


Svett

Sundsproduktion
Ansvarig utgivare:   Harriet Hultén Westberg
Webmaster:   Harriet Hultén Westberg